Vad är biokol?
Biokol är en kolrik produkt som skapas genom pyrolys av biomaterial. Pyrolys innebär upphettning till hög temperatur under syrefattiga förhållanden. Biokol har en rad olika användningsområden, till exempel inom jordbruk, djurfoder och miljö. Förutom många användningsområden fungerar biokolet också som kolsänka, eftersom kolet är hårt bundet i biokol. Detta innebär alltså att processen resulterar till minskad nettotillförsel av koldioxid till atmosfären.
Terra Preta
Legenden om El Dorado
På 1500-talet seglade den spanska conquistadoren Francisco de Orellana från Ecuador in i djungeln mot Amazonasdeltat. När Orellana rest hem igen berättade han om hur det längs floden fanns en civilisation med en mycket rik kultur. Hans män hade fått kämpa med indianer och han berättade att det fanns ett utbrett nätverk av jordbruk, bevattningssystem, städer och byar. I denna trakt härskade enligt Orellana den mytomspunne indianledaren El Dorado. När spanjorerna efter några år återigen utforskade floden fann de inga spår av denna civilisation och berättelserna om El Dorado kom att bli en legend om ett rike av guld och rikedomar.
Bördig jord i Amazonas - med biokol
Detta synsätt har levt kvar långt in på 1900-talet då forskare konstaterade att den magra jorden längs Amazonasfloden knappast kunde ha försörjt en större befolkning. För cirka 30-40 år sedan hade ökad odling lett till brist på fertil mark, så började man odla längre in i Amazonas regnskogar och insåg då att det fanns stora områden med extremt bördig och helt svart jord. Urinvånarna som levde här förr omvandlade den gulbleka magra jorden i Amazonas till en svart bördig jord – av biokol. Denna jord kallas för terra preta betyder “svart jord från indianderna”.
Antagligen dog indianerna ut av de nya sjukdomar som européerna förde med sig. Tekniken att odla med biokol dog därefter ut och har varit okänd under nästan 500 år. Det förekommer terra preta jordar som är 500-7000 år gamla.
15 min dokumentär: ’’The Secret of El Dorado, Discovery of Terra Preta’’ av BBC
Kolets kretslopp med biokol
Biokol kan komma att bli en viktig del av kolets kretslopp i flera bemärkelser.
Om man tittar på upptag och utsläpp av koldioxid vid tillverkning och användning av biokol kan man se ett positivt kretslopp som lagrar koldioxid. Växter och träd tar upp koldioxid från atmosfären och skapar biomaterial som sedan används i pyrolys. Under pyrolysen binds cirka hälften av kolet i biokol medan resten bildar koldioxid som kan fångas in eller släppas ut till atmosfären igen. När biokolet sedan används till exempel i odling så binds kolet i jorden. Detta resulterar i ett kretslopp som tar upp mer koldioxid än vad det släpper ut - alltså ett klimatpositivt kretslopp!
Skulle man istället titta på detta ur ett odlingsperpektiv fås också ett positivt kretslopp. Växter och träd, gärna restprodukter, blir biomaterial som pyrolyseras och blir biokol. Återförs detta sedan till odlingsmarken kommer växtligheten att öka, vilket ger mer material som kan bli biokol osv. Viktigt att lägga till här är att om växtligheten ökar, så tar ännu mer koldioxid upp av växterna och nettotillföseln av koldioxid minskar ännu mera.
Envinn Biokol är ett initiativ som drivs av Envinn AB med visionen att vara med när intresset för biokol växer i samhället och blir en del av framtiden.